M: mätmaster med mätning på 2, 5 och 10 meter
Bengtsfors , Mellerud, Trollhättan, Stenungsund, Ale, Borås, Mark, Ulricehamn, Falköping och Töreboda
S: Sodar med mätning upp till 400 meter i Bengtsfors, Vänersborg och Svenljunga All väderdata registreras varje timma och används för spridningsberäkning i ALARM.
Vi kan göra en vindros på valfri plats
ALARM
(Advanced
Local And
Regional
Modelling
system)
Spridningsmodell som tar hänsyn till den lokala terrängens inverkan på vind- och turbulensfält.
Spridningsberäkningar kan utföras för lätta gaser och partiklar från punkt-, linje-, och ytkällor samt diffust utsläpp från byggnader.
Spridningsberäkningar kan utföras vid enskilt tillfälle, t.ex. vid olyckor, såväl som för beräkning av medelvärden och percentiler.
Modellen kan användas för prognosberäkningar.
Modellen kan användas för depositionsberäkningar.
Modellen kan användas för beräkning av vindenergi.
Modellen kan köras av icke-specialister över internet.
Meteorologisk databas för vindar, temperaturer och turbulens
Mastmätningar av vind och temperatur upp till ca 15 m
Sodarmätningar eller höga mastmätningar för att erhålla vindar upp till några hundra meters höjd
Koncentrationen från källa/källor vid enskilt tillfälle t.ex för beräkning av spridning vid olycka
Prognos av spridningen från enskilda eller alla källor
Medelvärdeskoncentrationer och percentiler för eget val av perioder
Emmisioner och emmisionskartor för de olika typerna av källor
Meteorologiska data och statistik, såväl vid befintliga mätplatser som i andra delar av området som saknar mätningar genom att utnyttja vind- och turbulensdatabasen.
Potentiell vindenergi samt vindenergi för specifika vindkraftverk
Spridningsberäkningar vid olycka med prognos
Medelvärdes- och percentilberäkningar från enstaka eller flera källor – vägar, industrier, uppvärmning mm
Prognoser av luftföroreningshalter
Vind- och temperaturstatistik
Vindenergikartering
Den meteorologiska modellen är validerad mot mätningar i ett stort antal experiment
Den s.k semi-Gaussiska trajektoriemodellen är validerad mot mätningar i bl a Vänersborg-Trollhätteområdet.
Den s.k. higher-order closuremodellen är validerad mot mätningar i Vänersborg-Trollhätteområdet samt i Nevada, USA och mot mätningar i Athen, Grekland.
Dynamiken i atmosfärens gränsskikt
beror på komplex växelverkan av olika inflytande: Lokal topografi,
vegetation, moln, storskaliga synoptiska krafter som låg- och
högtryck, olika uppvärmning av jordytan och andra processer. Det
turbulenta flödet i atmosfären är extremt komplext och övergriper
så många storlekar av virvlar att det i praktiken är helt omöjligt
att i detalj simulera alla virvlar. Studiet av det turbulenta flödet
fokuseras därför på att beskriva dess statistiska egenskaper.
Modellen som används i Västra
Götaland löser ekvationerna för medelflödena, dvs. för vinden,
temperaturen och fuktigheten, men också ekvationer för turbulensen
i atmosfären. Modellen har utvecklats vid Meteorologiska
institutionen vid Uppsala Universitet. Den datamaskinstid som fordras
av för den här typen av modell är ofta av samma storleksordning
som den simulerade tiden, och är alltså alltför datamaskinkrävande
för att utnyttjas vid säsongs- eller årsberäkningar. Istället
för att förenkla modellstrukturen, som skulle kunna introducera
felaktiga resultat i komplex terräng, initierade Enger KM-konsult
ett annorlunda tillvägagångssätt.
Ett stort bibliotek med simulerade
vind-, temperatur, specifik fuktighets- och turbulensfält skapades
genom att göra simuleringar med den meteorologiska modellen för ett
stort antal vädersituationer – en så kallad meteorologisk
databas. Denna databas innehåller meteorologiska data för flera
tusen vädersituationer för det aktuella området.
Det atmosfäriska modellsystemet ALARM
har implementerats i hela Västra Götalands län. Det används
operationellt såväl som beräkning av luftföroreningssituationer
vid enskilda tillfällen som beräkning av medelvärden av
koncentrationerna. Alla beräkningar utförs med hjälp av den
meteorologiska databasen samt genom att använda lokala
meteorologiska mätningar. När man använder den meteorologiska
databasen för spridningsberäkningar måste man veta vilket av dess
flera tusen vind- och turbulensfält som skall användas för en viss
tidpunkt.
Genom att använda mätningar av vind
från ett SODAR-instrument på någon plats i området och mätningar
av en temperaturprofil och vind från en mast i området, kan
modellen jämföra mätdata med simulerade data och leta fram den
situation i databasen som ger den bästa överensstämmelsen mellan
mätningar och simuleringar på de aktuella mätplatserna. Den
situation som ger bästa överensstämmelsen används för
spridningsberäkningarna.
Data från vädermätningarna samlas
automatiskt in en gång per timme. Dessa data sparas i en databas för
att användas vid medelvärdesberäkningar. För att beräkna
koncentrationerna under en viss tidsperiod t ex en vecka, en månad
eller ett år, utför modellen statistik på hur många gånger var
och en av de tusentals turbulensfälten har uppträtt. Denna
statistik tillsammans med databasen av vind- och turbulensfält
används sedan för beräkning av medelkoncentrationen och
percentiler samt vid vindenergikarteringar.
Modellsystemet har utformats så att en person utan någon meteorologisk bakgrund skall kunna arbeta med systemet. I Västra Götalands län har databasen och programmet installerats i en dator på Luft i Västs kontor. Alla kommuner och medlemsindustrier kan koppla upp dig mot systemet för att göra egna enklare beräkningar. Systemet kan användas för att beräkna spridningen i såväl små områden, t ex ett par kvarter, som hela kommuner eller hela länet.
Spridningsberäkningar kan utföras för
punktkällor, ofta skorstenar
linjekällor dvs vägar
areakällor tex ett upplag
volymkälllor dvs diffusa utsläpp från byggnader
Vid beräkningen tas hänsyn till
kringliggande byggnader som påverkar vind och turbulens.
Vid spridningsberäkningar för ett
avgränsat område beräknas punkt- och små areakällor med hjälp
av en semi-Gaussisk trajektoriemodell. Linje- och stora areakällor
beräknas med hjälp av en s.k higher-order closuremodell.
Spridningsberäkningarna kan användas för
Operationell luftföroreningsbedömning
Bedömningar av miljökvalitetsnormer och miljömål
Medelvärdes- och percentilberäkningar vid miljöprövningar
Medelvärdes- och percentilberäkningar vid fysisk planering
Bedömning av klagomål på besvär av lukt eller annan påverkan.
Bedömning av ev fara vid olyckor
Planering av verksamhet som kan ge besvär vid ogynnsamt väder.
Luft i Väst,Teatergränd 9 462 33 Vänersborg Tel:0521 -71 19 40 0703 490093 info@luftivast.se org.nr. 222000-0661.