Faktasida om luftkvalitet


På denna sida har vi sammanställt kortfattad information som rör luftkvalitet och länkat vidare till mer utförlig information på andra externa sidor. 

Luftföroreningar och deras effekter

Föroreningar i utomhusluften kan påverka människors hälsa genom att orsaka sjukdomar och förkorta den förväntade livslängden. I miljön kan de bland annat orsaka försurning, nedsmutsning, växtskador, övergödning och klimatförändringar.

Läs mer om olika luftföroreningar och deras effekter på människors hälsa och miljön på Naturvårdsverkets hemsida genom att klicka här.  

Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft

I luftkvalitetsförordningen (2010:477) som är fastställd av regeringen finns så kallade miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna anger en högsta acceptabel föroreningsnivå till skydd för människors hälsa och miljön och baseras till stor del på krav i EU-direktiven 2008/50/EG och 2004/107/EG.

För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer för arsenik, bens(a)pyren, bensen, kadmium, kolmonoxid, kvävedioxid/kväveoxider, marknära ozon, nickel och partiklar (PM10/PM2,5). 

Alla miljökvalitetsnormer ska eller bör vara uppfyllda vid en fastställd tidpunkt. Om någon miljökvalitetsnorm överskrids ska detta rapporteras till Naturvårdsverket som gör en bedömning om ett så kallat åtgärdsprogram behöver tas fram.

Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, själva eller i samverkan genom 
exempelvis ett luftvårdsförbund. Naturvårdsverket ansvarar för kontroll av miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund (landsbygd) samt miljökvalitetsnormen för marknära ozon.
Hur kontrollen ska gå till anges i Naturvårdsverkets föreskrifter (2019:9) om kontroll av luftkvalitet. 


Enligt miljöbalken (1998:808) har kommuner och myndigheter ansvar för att se till att miljökvalitetsnormerna följs. Detta kan göras dels med ovan nämnda åtgärdsprogram men också genom att tillämpa miljökvalitetsnormerna vid planering, prövning och tillsyn. Verksamhetsutövare har skyldighet att iaktta miljöbalkens regler inklusive miljökvalitetsnormerna.

Om en medlemsstat i EU har återkommande överskridande av ett gränsvärde (miljökvalitetsnorm) kan det i slutändan leda till att EU-domstolen beslutar om utdelande av vite.

Läs mer om miljökvalitetsnormer för utomhusluft på Naturvårdsverkets hemsida genom att klicka här

För att komma till luftkvalitetsförordningen (2010:477) klicka här

Miljökvalitetsmålet Frisk luft

Sveriges miljömålssystem har funnits sedan 1999 och består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom olika områden. 

Ett av de 16 miljökvalitetsmålen är Frisk luft som ska vara vägledande i luftkvalitetsarbetet. Riksdagens definition av målet är att "luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas". 


Målet innehåller preciseringar som beslutats av riksdagen och som bygger på de hälsobaserade riktvärden som tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO). Eftersom flera luftföroreningar kan orsaka skada även under nivån för miljökvalitetsnormerna bör det eftersträvas att inte bara nå miljökvalitetsnormerna utan även miljökvalitetsmålet.

Läs mer om miljökvalitetsmålet Frisk luft på miljömålens hemsida genom att klicka här

Nationell datavärd för luftkvalitetsdata

SMHI är utsedd av Naturvårdsverket till nationell datavärd för luftkvalitetsdata. De lagrar, sammanställer och tillgängliggör svensk luftmiljödata från exempelvis kommuner, myndigheter och luftvårdsförbund.

Läs mer om SMHI:s datavärdskap på deras hemsida genom att klicka
här


Nationell emissionsdatabas
SMHI tillhandahåller också den nationella emissionsdatabasen. Databasen samlar Sveriges nationella utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar fördelade till läns- och kommunnivå, baserat på Sveriges officiella utsläppsstatistik. 

Läs mer om den nationella emissionsdatabasen på SMHI:s hemsida genom att klicka
här